Snutjenny

Om än något motvilligt sätter jag mig nu trots allt och skriver några rader om gårkvällen. Varför?

Jo därför att TID av logiska skäl inte kan reklameras. Därav känner jag att jag ändå bör göra något av de 90 minuter som igår försvann av mitt liv.

Petra Mede gästspelade, något som gör att jag inte riktigt längtar efter att se mer av henne. Gina var som vanligt bra och Danny gjorde ett bejublat inhopp i Alcazar. SVT snodde sketcher från USA och förhoppningsvis såg vi komikern Per Andersson för sista gången, i år bör tilläggas. Med stor sannolikhet kommer han "roa" folket även nästa år, och året därpå och året därpå....Om Melodifestivalen överlever vill sägas, för nu börjar till och med en gammal räv som jag ifrågasätta dess framtid.

Kvällens solklara vinnare var, utan någon konkurrens, våra älskade ALCAZAR! ( Märkligt att årets pausnummer överglänser bidragen, varje gång!)

 

Army of lovers "Rockin´the ride": Hur låten gick har jag inget minne av. Jag var för chockad, för skrämd för...Ja, vad var jag inte? Däremot uppfattade jag hur La Camilla mimade i otakt och missade sina egna ord. Alltså, detta såg jag trots det glittriga skrevkorset som uppvisades smakfullt, kanske var planen helt enkelt att 4 miljoner tittare skulle fokusera på hennes sköte och inte hennes inkompetenta framförande av texten?

Jag har ju tidigare, både i år och förra, kritiserat Sean Banans något sexistiska framtoning i showerna, men nu kanske jag får be honom om ursäkt. För jämfört med detta framstår han som ett lamm.

Det var smaklöst, porrigt och alldeles för grovt.

Nästa år betackar jag mig för näckande gubbar som låtsasslickar på golvliggande människor.

Skamligt!

 

Lucia Pinera "Must be love": Hon var iaf mer påklädd än ovannämda. Skrikigt och lite lojt, men en slutpose satte hon trots allt.

 

Robin Stjernberg "You": Jag har aldrig varit svag för joddling, inte heller för beiget och brunt. Nåja, han såg inte längre ut som en tant ( Bards ord).

Vidare till andra chansen.

 

Sylvia Vrethammar "Trivialitet": Är det pga hennes fans ärbara ålder som de valde att sätta upp gigantiska bokstäver som bildade hennes namn? Dels för att de ska se vem som står på scen, dels för de ska minnas vem som står på scen? Det enda positiva var att Lars Wallin designat hennes klänning, för andra gången i ordningen. Om jag inte missminner mig var det henne han designade för första gången han gjorde kläder till Melodifestivalen.

Självklart bjöd hon, sin vana trogen, på jazzhands,

 

Ralf Gyllenhammar " Bed on fire": Samtidigt som jag tänkte tanken fick jag en länk skickad till mig från en vän på facebook. Och visst var det så, Rumänien i ESC -10  fixade det där med eld och flygel betydligt bättre. Faktum kvarstår dock, det var ett av de två bidrag under kvällen som gick att lyssna på. 

Direkt till final.

 

Behrang Miri"Jalla dansa salwa": Jalla och habibi är vardagsmat för mig och det tyckte jag även hans kläder var. Denna vinnare av Årets Glädjespridare gjorde inte skäl för sitt namn.

Andra chansen.

 

Terese Fredenwall "Breaking the silence": Påstod själv att hon sjöng för prostituerade och kåkfarare, rart, det kan hon gärna hålla sig till även i fortsättningen. Ett plus för fläkt ska hon ändå ha.

 

 

Ulrik Munther "Tell the world I´m here": Kvällens andra birag som faktiskt gick att lyssna på, och mer därtill. Han kan ju, den där lilla Ulrik. Men lite mer jobb på outfiten tycker jag allt man kan förvänta sig.

Direkt till final.

 

Finns det några moraliska riktlinjer för vad som får visas i Sveriges största familjeprogram?

Bara att välja och vraka. Hade antagligen varit bättre att hålla sig kvar där inne.

Hur tungt det än känns: Att programmet ens visades.