Melodifestivalen. Sammanfattning av deltävling 3. Ett enda långt pausnummer.
Jaha, då sitter jag här igen och ska knåpa ihop en liten text om gårdagen.
Jag är inte alls peppad.
Inte ett dugg faktiskt.
Jag hejade inte på någon. Och för första gången på mycket mycket länge kändes det som slöseri med tid.
Sanna och Robin gjorde bra ifrån sig.
Filippa Bark, nästan lika enerverande som vanligt men min smärttröskel har ju å andra sidan höjts eftersom man vänjer sig med att stå ut.
1. Ellen Benediktson "insomnia" : Fjolårets "från topp till tå"-klänning är utbytt mot korsett och latex, och dessutom har håret rekordväxt 50 cm sen sist. Förra årets fjädrar har bytts mot tävlingens största "axelvaddar".
Årets helomvändning stilmässigt alltså.
Men bara för att man försöker se ut som Molly Sandén behöver det inte innebära att det går bra i mello. Låten är inte särskilt bra, men de bjuder på coola kläder, bra dans och show. Detta skulle kunna vara ett bidrag från Rumänien eller Ukraina, vilket inte alls behöver vara negativt.
2. Kalle Johansson "för din skull": Rösten svajar redan från början och det kan eventuellt ha att göra med att nåt målbrott ännu inte nåtts. Det känns lite för mycket roliga timmen möter Martin "fiskar som viskar" Svensson.
Numrets stora behållning var gitarristens frisyr. Hamnade på sjätteplats.
3. Andreas Weise "Bring out the fire": Jag borde gå igång på det här. Låten är snygg, dansarna är snygga, showen är snygg..men han känns ju, sina 28 år till trots, så jäkla mycket gubbe. Varje gång, och det är ofta, han snurrar micken i handen ser jag endast Tom Jones framför mig. Nä, det här håller inte i mina ögon, men en andra chans får han iaf.
4. Andreas Johnson "living to die": Låter och rör sig precis som alla år tidigare. Sedvanligt kobent knäböjande sjunger han sig igenom hela numret. Inga överraskningar där inte. Förutom att nån har satt på honom en randig kostym som överraskande nog får honom att se ännu mindre ut. Han ska iaf ha ett plus för att han slängt bort den traditionella scarfen. Sista plats och kanske var det sista gången vi såg honom i tävlingen. Han har ju lite gjort sitt.
5. Isa "don't stop": Snygg styling och jag fullkomligen älskar hennes guldfärgde skor med vingar!
Lite för mycket tuggummi-låt i min smak, men hon är nästintill oförskämt snygg och har en energi som de flesta av oss kan avundas. Lite överraskande knep hon en finalplats. Kul.
6. Kristin Amparo "i see you": Ensam och stark framför hon en avskalad ballad. Sjukt bra röst som berör.
Många har redan utropat detta bidrag som årets vinnare, men det har jag faktiskt inte nån riktig förståelse för. Andra chansen.
7. Jon Henrik Fjällgren"Jag är fri": Så kom då den omtalade jojken-pojken. Jaha? Räckte det inte med Pontares insatser genom åren?
Det hänger tre spöken från taken, fram togs eldstäder, trumslagare och ett fuldansande par.
"Sverige, den här jojken är till er" säger Henrik, men jag vill inte ha den. Inte alls faktiskt. Får man reklamera en jojk?
Det var jag tydligen ensam om att vilja eftersom att röstades till final.
Kvällens glädje: Producenten Henrik dansar i rosa fjäderboa.
Kvällens besvikelse: Jag lämnades helt likgiltig inför utgången av denna deltävling. Det är inte sunt att vara likgiltig.