Snutjenny

Egentligen skulle jag skriva om hur jag likt en yster kalv på grönbete promenerade genom ett Stockholm som visade upp sig från sin bästa sida. Men det blev en tvärvändning!!!

Promenaden avbröts av att hantverkaren ringde och meddelade att han skulle vara hos mig redan om 30 minuter, alltså mer än en timme före avsatt tid. Denna hantverkare stod inte i så hög kurs då han avbokade gårdagens möte, 20 minuter EFTER avsatt tid. Men men , jag insåg att jag inte skulle hinna gå hela vägen hem och fick hoppa på tåget.

Kanon, väl på min gata upptäckte jag till min glädje att jag skulle hinna gå på damernas innan han hann fram. Har man promenerat i 1,5 timme kan det mycket väl vara på sin plats.

Jag rusade upp för trapporna och låste upp överlåset. Sen sket det sig, inte bokstavligen, men underlåset gick inte att rubba!!

Fan fan fan, jag måste ju på toa!

Detta lås sitter i en dörr som jag fick installerad för ett år sen till en nätt summa av 25 000 kr därför fanns det inte i min tankevärld att detta skulle kunna bugga ur redan, men tydligen.

Telefonen ringer, hantverkaren är på plats. Jag förklarar sammanbitet vad som hänt och han ger sig i kast med låset. Han vrider, jag vrider, han bänder, lyfter, bankar... det rubbas inte en tum.

Smått panikartat ringer jag ordförande i föreningen som vänligt skickar nummer till en låssmed.

-Nej, du vet att vi kan inte hjälpa dig. Det är inte en lämplig tid, du får ringa nåt journummer.

Jag bad om ursäkt för min illa valda tidpunkt av utelåsning och lade på luren.

Ringde nästa nummer.

-Jorå satte...vi kan nog komma om en dryg timme. Ska kolla vad det kommer kosta bara. Jo, det kommer gå på 3-4000. Du betalar direkt med kort eller kontant.

Ungefär där försvann marken under mina fötter. Vad ska man säga? Jag måste ju in förr eller senare. Men här står jag med en hantverkare som ska ge offert på ett jobb som jag desperat försöker få ner priset på, då är det inte på sin plats att behöva hosta upp 4 papp till bara så där( men det är det sällan).

Med gråten i halsen lägger jag på, säger till hantverkaren att vi kanske kan boka en tid i morgon istället och famlar i min minnesbank om någon granne är hemma så här dags och kan låna ut en toalett.

Då sker ett mirakel.....

Hantverkaren får upp låset!!!

Behöver jag förklara den lättnaden!? Herregud säger jag bara! Änglakörer och harpor spelade i bakgrunden.

Snabb som vinden ringde jag låsjouren och avbokade deras utryckning. ( försäkrade mig även om att jag inte skulle debiteras nån avgift, man vet aldrig med såna där)

Således kunde hantverkaren titta på väggen som ska rivas och jag fick äntligen lätta på trycket.
 

Nu hoppas jag innerligt att denna hantverkare sänd från himlen också kommer vara den som lämnar den bästa offerten, det skulle onekligen vara svårt att avböja under dessa omständigheter.