Vaccin och merförsäljning.
Vaknade med en ganska stum arm i dag. Det kändes som världens träningsvärk, men föranleddes av gårdagens vaccination.
Det känns lite snopet eftersom jag väldigt sturskt uttalade mig i går : Det känns absolut ingenting!
Förutom att det sved till ordentligt i plånboken, förstås.
Vaccinationskliniker ägnar sig nämligen, precis som alla verksamheter, åt merförsäljning. Men nog tycker jag att det är lite slugt.
Om jag shoppar skor så vet jag ju tex med bestämdhet om jag verkligen behöver ny skokräm eller om jag redan har det.
Om jag köper en klänning så kan jag lätt avgöra om jag verkligen vill ha ett nytt halsband till den.
Men när en sköterska säger att jag inte längre har stelkrampsskydd i kroppen, så har jag för tusan ingen aning om det förhåller sig på nämnda sätt och om det i så fall faktiskt är nödvändigt. Men man vill ju inte chansa liksom.
Jag knallade ju bara in med vetskapen att jag behöver vaccin mot hepatit A och B.
Och när sköterskan frågade om jag har diarré-vaccin blev jag ju såklart obekväm. Dels för att jag helst inte vill prata bajs med någon och dels för jag absolut inte vill drabbas av det när jag ligger ensam på ett hotell i Egypten. Fast om man ska drabbas av det är det väl att föredra när man är just ensam. Men man vill inte gärna gambla på den fronten heller.
Sköterskan själv deklarerade att hon är persiska och därmed har naturligt skydd, eftersom hon enligt egen utsaga redan ätit "allt".
Vad tusan vet hon om vad jag stoppat i mig för skit genom åren? Det är inte lite ska jag säga. Men som sagt, varför leka med elden?
Besöket slutade alltså med fyra vaccinationer istället för två och ett, i storleksordningen en och en halv tusenlapp, stort hål i plånboken.
Låt oss ändå hoppas att det låg mer bakom detta än slug merförsäljning.
Märker jag minsta tillstymmelse till diarré, vet jag vem jag kommer hålla som ansvarig.