En morgon då få saker stämmer.

Vaknade med ett leende på läpparna. Mycket tidigare än vanligt eftersom dagen ska inledas med ett frukostmöte, men ändå glad. Föremålet för min glädje kallas minisemester.
Fyra dagar av ledighet.
Inne badrummet hör jag ett märkligt ljud. Böjer mig ned och inser att den där känslan av att inte ha fäst avloppsröret ordentligt i förrgår visade sig stämma.
Orka hålla på! Klockan halv sju dessutom. Nåja, ut med allt ur underskåpet och börja torka vatten. Fixat och klart. Jag hinner fortfarande i tid. Jäktar till tåget som för mig halvvägs till stan innan tågföraren deklarerar sjukdomsfall på tåget framför. Usch så ledsamt. Det är knappast något man kan bli störd av.
Ringer en kollega och förbereder henne på att jag eventuellt blir sen.
- Men du, det kanske inte är så bråttom, mötet börjar halv nio och inte åtta. svarade hon.
Perfekt. Åkt för tidigt OCH stressat. Märkligt nog visste jag ändå igår kväll att mötet började halv nio, men glömde det nånstans på väg mellan badrummet och sängen.
Bra start på dagen. Häpp

Lite jävla jättedryg personal på Pressbyrån.

Jag kanske inte alltid är den vassaste kniven i lådan och jag kanske inte alltid är på tårna. Men jag är inte direkt efterbliven. När jag är så där okristligt trött och hjärnan känns som sockervadd, då är det bättre att jag frågar mig fram än att jag fattar egna beslut. Som i dag på pressbyrån när jag behövde köpa nytt busskort.
- Hej! Du, innan jag bestämmer vilket busskort jag vill köpa måste jag fråga bara, hur många dagar är det den här månaden?
- 1 maj. svarade expediten som faktiskt såg ut som det jag just beskrivit ovan att jag inte är.
- Eh, va? Nej alltså jag menar hur många dagar har april?
- 30 svarade expediten utan att röra en muskel i ansiktet och kände sig tydligen manad att tillägga ett -såklart.
Såklart kan man säga på så många olika sätt. Lite lättsamt, lite självklart och givetvis det han valde : lite jävla jättedrygt. Sen stod han bara kvar med öppen mun och gapade på ett sätt som bara fiskar och fjortisar gör.
- Hade jag varit säker hade jag självfallet inte besvärat dig med en så korkad fråga, svarade jag vasst och möttes av en axelryckning.
Jag väntade mig nåt drygt tillbaka men karl fortsatte tiga. Synd, jag hade mer än gärna fortsatt ordkriget.
- Nähe, men då vill jag vänta, för jag tänkte köpa säsongskort från första maj. Jag tar en biljett för enkelresa sålänge.
- Den räcker 75 minuter från nu..eller alltså 1 timme och 15 minuter..artikulerade han tydligare än till en döv.
- Jaha! Ja, jag förstår ju verkligen att du behöver vara övertydlig med en sån som mig. Hoppas du kan hjälpa fler utsatta.
 
Undrar om det kan bli en nominering till årets service-handling där, vad tror ni?
 
 
 
 
 
 

Måndag och solbad

Nu är jag på benen, igen, fast ändå kanske inte riktigt. Jag ligger nämligen som en mallpadda och jäser i solen.
Sjukt nöjd över att även jag fick ta del av lite chock-värme så här efter en veckas sängliggande.
Tack snälla vädergud som gjorde detta möjligt!