Sprit är inte svaret på allt.

Innan resan till Egypten gav min mor mig några visdomsord att bära med:
 
- Drick sprit varje dag. 
 
Det var kanske något förvånande att min mor av alla människor gav mig detta råd eftersom hon är den person som dricker minst alkohol av absolut alla jag känner. 
 
Nu tyckte hon ju självfallet inte att jag skulle resa iväg solo till ett främmande land och supa mig redlös, men "lite sprit varje dag håller magsjukan borta". 
 
Jag gjorde ett tappert försök. Ett, alltså. 
 
Det smakade så fantastiskt illa att det inte var rimligt. Man kan lätt tro att sprit är sprit, men Egyptisk sprit spränger liksom alla smakbarriärer. Inte ens om jag vore en fjortonåring vars främsta mål var att nå fylla, hade jag kunnat fortsätta. 
 
Tyvärr var det samma sak med vinet som skulle förgylla måltiderna. Men vad kan man egentligen förvänta sig av ett land där merparten av invånarna överhuvudtaget inte förtär alkohol? 
 
Nåja, lite sprit varje dag blev det således inte. 
 
Däremot fanns det ju annan sprit för att hålla magsjukan stången. 
 
Handspriten.
 
Var jag än befann mig vilade det, alla vackra färgsprakande blommor till trots, en vag förnimmelse av handspritslukt i luften. 
 
Men precis som med all annan sprit: när den går in, går vettet ut. 
 
Strategiskt placerat vid matsalen stod nämligen en handspritstation. Smart, var min första tanke. Den tanken höll i tills jag insåg att folk tyckte att det minsann gott räckte. 
Jag såg inte en endaste människa tvätta händerna efter toalettbesök. 
Inte en enda! 
Själv tvagade jag mig desto mer medan jag kastade onda ögat på alla som kom ut från toan och därefter skvätte sina fingrar under vattenkranen och sedan fluffade till håret med den kvarvarande vätan. 
"Tvål? Nej nej, bara låta fingertopparna komma i kontakt med vattenstrålen så löser sig det mesta. Det finns ju för sjutton handsprit." 
I ärlighetens namn bemödade sig de flesta inte ens med att gå fram till handfaten. Men det är klart, klarar man sig undan med en vattendroppsstor klick handsprit så är det lätt att lägga all grundläggande hygien åt sidan. Det är ju semester, för tusan!
Om folk inte tvättar händerna ens efter ett besök på toaletten, så har jag svårt att hålla Egypten ansvarig för eventuella diarréattacker. 
Bajsbakterier. 
Det spelar liksom inte nån roll hur mycket handsprit man använder om man inte tvättar bort bajsbakterier efter ett besök. Inte heller efter en dag, om än mindre efter en hel semester.
 
I vanliga fall brukar ju luktsinnet nostalgiskt ta en tillbaka till svunna tider, men hädanefter kommer jag inte förknippa lukten av handsprit med semesterparadis eller sterila miljöer. 
Jag kommer bara tänka just bajsbakterier och tacka min lyckliga stjärna för att jag lät mig påprackas magsjukevaccin innan resan. 
 
Alla blir inte magsjuka i Egypten. Men om nån blir det så beror det med stor sannolikhet inte på Egypten, utan på de snuskiga människorna som reser dit. 
 
Jag önskar så innerligt att blommorna doftat mer.