Jag stryker runt som en flottig katt bland hermelinerna.
Om jag fortsätter på inslagen bana gällande kanaler, så finns det vissa som definitivt inte är stängda och det är svettkanalerna.
Temperaturen ligger runt 35 varje dag och det är nästintill vindstilla.
Jag klagar på intet vis över värmen, det skulle vara rent osmakligt, däremot hade jag önskat att min kropp hade varit lite mer tillmötesgående.
Att den rättat sig i leden och gjort som alla andras.
För överallt omkring mig ser jag dom. Dom vackra människorna som med lätta steg svassar runt vid poolkanten. Fräscha, torra och med utsläppta hår och jag kan ge mig fan på att de dessutom också doftar gott.
Själv ser jag ut som något som just plockats upp ur en fritös och lagts på avrinning på hushållspapper.
Jag har avundats de där utsläppta håren och därför gjort några tappra försök utan önskat resultat.
Mitt hår reagerar endast genom att klistra sig fast över ryggen, fastna i pannan och på nåt jävla vänster verkar all solskyddsfaktor från ansiktet absorberas av mitt hårfäste. Det är ingen solskysst fräsch look utan påminner mer om någon som sedan veckor tillbaka lagt det där med personlig hygien på hyllan.
Det hela blir inte bättre av att massören envisas med att massera huvudet med olja.
Det blir liksom lite grädde på moset. Lök på laxen.Olja på flottfia.
Detta är visserligen något som lätt åtgärdas med en sjal.
Värre är det med kroppen.
Så fort jag kommer ut börjar det. Det är hejdlöst. Det är av sällan skådat slag. Och jag överraskas av att det fortfarande finns nåt kvar av mig.
Som ett pervo har jag legat och, genom rännilar av svett, gluttat på övriga solbadare.
De använder samma solskydd som jag. Det spelar ingen roll om de ligger under parasoll eller ej. De badar lika ofta som jag. Vi lirar alltså på samma villkor och då känns det förbryllande och förbannat orättvist att jag är den enda som ser ut som ett satans obehag.
Jag misstänker att det är därför hotellets "lekledare" alltid undviker att stanna vid just min solstol.
Det gläder mig på så vis att ingen kommer nära nog för att kunna se exakt hur illa det är ställt. Att jag slipper tacka nej till vattengympa femtio elva gånger om dagen får mest ses som en bonus.
Som ni säkert förstår är det alltså inte tal om några poolselfies här.
Det är väl i för sig ingen katastrof för någon, men jag ska ta mig ett snack med den där massören för att se om han kan tänka sig att stänga några kanaler också.